Färger:
  

 

Om Dynavoice
Högtalare
Recensioner
Nedladdning
Återförsäljare
Translate to English using Google Translate  

Dynavoice Challenger M-65 EX

I prisklassen för testad högtalare från svenska Dynavoice ses vanligen små till mellanstora stativhögtalare. För de tre tusen kronor som det handlar om får man här istället två högst rejäla golvhögtalare. Seriens namn - Chal1enger - hade inte kunnat vara mer passande.

En snabbtitt på konstruktionen av M-65 EX fick mig att undersöka en extra gång om den prisuppgift jag fått verkligen avser ett par. Så är det - för tre tusen kronor får man otroligt nog två stycken fullstora golvhögtalare bestyckade med inte mindre än fem element vardera.
Konstruktionen är en hybrid av ren trevägs och principen två och en halvvägs. l en trevägs konstruktion delas insignalen logiskt upp i tre diskreta band innehållandes låga, mellanhöga respektive höga frekvenser. Om man låter bli att högpassfiltrera mellanregistret kallas konstruktionen istället för två och en halvägs. I fallet M-6S högpassfiltreras visserligen mellanregisterelementen, men vid en lägre frekvens än baselementens övre brytfrekvens om cirka 300 Hz elektriskt. Genom hela det synnerligen viktiga grundtonsområdet 50-300 Hz samarbetar följaktligen samtliga av konstruktionens konelement.
Dess tolala konarea motsvarar den hos två åtta tum stora element vilket brukar vara lämpligt för att kunna åstadkomma tillräckligt höga ljudtryck ned till 40 Hz eller så.
Att uppnå nödvändig slagvolym genom att istället öka slaglängden uppfyller visserligen önskemålet om hög nivåbeständighet men ger typiska problem med hög distorsion. En tumregel gällande vanliga dynamiska element är att distorsionen skenar efter att en gräns om två eller tre millimeter har passerats.
Att upphängningen hos vissa element klarar membranrörelser om plus minus femton millimeter eller mer löser inte problemet. För tonområdet ovanför de två D'Appollito-arrangerade mellanregisterelementen ansvarar entums domediskant med textilmembran. Övergångsfrekvensen för elementet är vald till 3 kHz. Samtliga av delningsfiltrets funktioner är av brantheten 12 dB per oktav förutom baselementens lågpassdel som är av första ordningen.
En mycket värdefull detalj gällande diskantregistret är att dess nivå kan ställas i inte mindre än fyra olika steg och på så sätt anpassas efter rådande akustiska förutsättningar. Dynavoice kallar funktioncn for "X-change" vilket är en logisk benämning då justeringen utförs genom att byta plats på en bygel.
Eftersom många "finare" förstärkare av idag tyvärr saknar tonkontroller är detta ett extra välkommet initiativ från tillverkaren. Också vid låga frekvenser erbjuder M·6s möjlighet till rums· eller preferensanpassning. Här åstadkoms justeringen genom att dämpa en eller flera av konstruktionens faktiskt hela fyra bakåtriktade basreflexportar. Genom att sluta två basreflexrör sjunker systemets annars något höga avstämningsfrekvens om 63 Hz till ofta mer passande 44 Hz.

Helhet före detaljer
Om man har en något begränsad högtalarbudget ligger det nära till hands att välja en enkel modell med få (och därför rimligen mer påkostade) element. Trots resonemangets synbarligen sunda logik finns en överhängande risk for ett istället mindre prisvärts resultat.
Som jag har nämnt tidigare i denna serie beträffande högtalares pris/prestanda-förhållande är det helt avgörande att prioritera de egenskaper som klarar sig rimligt befriade från rummets förödande inverkan. Exempel på sådana kvaliteter är brett frekvensomfång, uniform spridningskarakteristik samt låg distorsion.
Prestanda som kostar mycket pengar att uppnå utan att göra speciellt stor skillnad i vanliga rum är onödigt linjär frekvens- och fasgång samt resonansbekämpning under 500 Hz (påkostad låda etcetera). När frekvensgången i verkligt rum ändå kommer avvika +/-1O dB i lyssningspositionen så finns ingen större mening med att arbeta för en ultralinjär frekvensgång hos högtalaren i ekofritt rum.
Vid höga frekvenser (över 1-2 kHz) räcker dock den typiska lyssningssituationens reflektionsfria tidfönster till för att vi skall ta någon uppfattning om högtalarens (eller ännu bättre inspelningens) klang. Högtalarens prestanda blir alltså av större intresse och relevans vid dessa frekvenser. Att Dynavoice har gjort en del mycket sunda kompromisser i M-65 ses bland annat på antalet element, delningsfiltret samt på lådans generösa volym. Alternativet till stor låda är att använda baselement med lägre Q·värde men då till priset av försämrad verkningsgrad samt högre distorsion.

Placering
De problem med stående vågor mellan golv och tak som stalivhögtalare typiskt orsakar har M-65 goda möjligheter att undvika. Med min vardagsrums takhöjd på typiska två meter och fyrtio centimeter verkar dimensionens sekun dära, axiella stående våg vid omkring 140 Hz (ljudets utbredningshastighet i luft dividerat med takhöjden).
Eftersom sekundär stående våg inte bara har tryckzoner vid golv och tak utan också min emellan ytorna så är optimal placering av aktuell ljudkälla en fjärdedel från golv (eller tak). De element som hanterar 140 Hz i M-65 är arrangerade så att de sträcker sig från knappt tre decimeter från golv till över en meter. Dess akustiska centrum hamnar sextioåtta centimeter från golv och nära det optimala för rum med normal eller något högre talhöjd. Som utgångspunkt för avstånd till vänster högtalares sidovägg samt högtalarnas bakre vägg dividerar respektive multiplicerar jag tidigare avstånd med 1,27och får måtten femtiofyra samt åttiosex centimeter.
Eftersom konstruktionen är av typen D'Appolito (med undantag for delningsfiltrets branthet om 12 istället för 18 dB per oktan) är det extra fördelaktigt att anpassa höglalarnas höjd (alternativt vinkel) i förhållande till lyssningspositionen. Vid lyssning på tre meters avstånd och drygt en meters höjd från golv behöver högtalarna lutas bakåt omkring tre grader. Detta åstadkommes genom att placera distanser på tjugo millimeter i framkant.

Lyssningsintryck i vanligt rum
Finsk metal signerad Tony Kakko och Sonata arctica inleder utvärderingen av Challenger M-65 EX. På albumet "Winterhearts guilt" 2003 finns bland många välarrangerade spår - "Victorias secret". Precis som klassisk hårdrock samt olika kategorier av trance är metal en mycket krävande genre att reproducera på ett välljudande sätt.
Den tveksamhct jag haft beträffande M-65:ornas närmast orimligt låga pris försvinner omedelbart. Ljudet är öppet men utan att kännas speciellt ansträngt vid gitarrernas svåra närvaroområde kring 3 kHz. Basregistret upplevs generöst med ett något mindre uttalat problem vid 40 Hz än vad nära linjära högtalare ger i rummet. Mest karakteristiskt med presentationen är att det går aU spela rätt högt utan att ljudet spricker upp och blir vasst - den krävande musiken till trots.
Hifi-butiksgodkänd musik som "It doesn't matter" med Alison Krauss & Union station återges klangligt nära det möjliga beträffande bredstrålande högtalare i vanliga rum. Visst - mycket påkostade konstruktioner kan vinna på en något mer detaljerad diskantåtergiv· ning men det handlar om stora pengar för att nå förbättringar inom två eller tre av tio uppfattbara oktaver. Instrumenten känns rumsligt nära helt sammanfogade med varandra och sångens rum kan bara anas. Vokalens extra efterklangseffekt - som bland annat förekommer två minuter in på låten - målar i goda rum upp ett tydligt virtuellt rum med mycket fint djup. Här kamoufleras dess mäktiga dimensioner av inspelningens övriga ljud har förstorats.
Nästa skiva och soundtracket från en av mina favoritfilmer - "Virgin suicides" 1999 - återges fortsatt bra. Musiken är skapad av franska Air som alltid levererar snygga och lättreproducerade arrangemang. Orgeln i introt till spåret "Bathroom girl" känns visserligen högst labil och får olika position i ljudbilden beroende på spelad not. Effekten orsakas av rumsreflektioner och gäller inte M-65 unikt. Melodibas ochl bastrumma återges däremot med fint djup ända ned mot 30 Hz. Låtens måttligt distorsionsmättade gitarrer får önskad tydlighet utan att sticka ut för mycket från grunden. Trots produktionens minimalistiska och rätt diskantfattiga mix ger högtalarna en fullt njutbar klang.
En naturligt test är att A/B-jämföra M-65 med Infinity Primus 250 -högtalare som visat sig ligga i nära paritet med vanliga rums akustik. Med Soulpower-producerade Lemar Obika och spåret "If she knew" från albumet "The reason" 2008 står det klart att det finns stora likheter mellan dessa par högtalare. På ingen parameter känns Primus speciellt överlägsna och båda modellerna levererar ett utmärkt öppet ljud. Gällande låga frekvensers utsträckning går poängen däremot helt klart till Challengcr M-65 EX.
Efter ett mycket bra resultat i vanligt rum skall det bli intressant att undersöka högtalarnas potential under mer lämpliga rumsakustiska förhållanden.

Lyssningsintryck i åtgärdat rum
Precis som det inte är möjligt att mentalt kompensera for olämplig studioakustik vid musikmixning kan man inte heller tillförlitligt förutsäga hur en högtalare kommer att bete sig i en miljö av annat slag än den man testat den i. Gemensamt for alla goda högtalare är dock att ljudet erhåller dynamik, att instrumenten får tydliga positioner i ljudbilden samt att klangen blir relativt optimal. Hur högtalarnas timing (fasgång) och klang (frekvensgång) egentligen är i en enda punkt kan däremot inte avgöras utifrån bedömning av en reflekterande rums högst komplexa summa.
Med titelspåret fran Lene Marlins "Playing my game" märks all del levererade paret inte är speciellt väl klangmatchat. Lenes röst hamnar tydligt förskjuten åt vänster i ljudbilden. Mätning visar också att höger högtalare diskantnivå ligger nästan två decibel under den för vänster högtalare. Med höger högtalares diskantnivåbygel flyttad till läget "+2 dB" uppnås en tonkurva mer lik för vänster högtalare och rösten hamnar nu bättre centrerad.
Även om klangen är avsevärt mycket bättre än i det reflekterande rummet uppenbarar sig också några brister. l synnerhet mellan- och diskantregister känns något mindre naturliga än hos dyrare (alternativt mer spetskompetenta) konstruktioner.
Väsentligt mer krävande musik som Ladytrons snygga "Deep blue" från albumet "Velocifero" 2008 återges relativt väl. Perspektivåtergivningen är förståeligt inte lika övertygande som hos mer påkostade - och i synnerhet korrigerade - högtalare men resultatet är ändå mycket imponerande för pengarna.
Trots produktionens komplexitet kommer effekten av vokalens många dubbningar kombinerat med dess separat pålagda ekon fram mycket tydligt. Melodibasens mörkaste ton vid C1 klaras av att återges - om än något låg i nivå. Befriande är att låtens mycket snygga och högfrekventa baktakts hi-hat inte blir behäftad med den ringning som många (inte alla) metalldiskanter tillför.
Avslutningsvis lyssnar jag på högkvalitativa produktioner med Michael Cretu och Enigma. Spåret "Invisible love" från albumet "A posteriori" 2006 ställer en del speciella krav på högtalares låga mellanregister. M-65 återger - med sina fyra verksamma element -produktionens kraftigt resonansförsedda arpeggioljud mycket väl. Låtens läckra melodibas upplevs inte fullt så sträv och konturerad som den har potential till.
Även om avstandet till mer påkostade konstruktioner ökar med bättre förutsättningar så kan intrycket av M-65 EX uppstälIda i reflektionskontrollerat rum inte beskrivas som annat än mycket imponerande for pengarna.

Slutsatser
Dynavoice Challenger M-65 EX uppvisar testseriens hitills bästa pris/prestanda·förhållande. Kompromisserna är surt gjorda vid egenskaper som ändå tenderar att gå förlorade i vanliga rum. Under mer lämpliga rumsakustiska förhållanden fortsätter de att imponera men når förståeligt inte längre upp till de flerfaldigt mer påkostade konstruktioner man annars kan jämföra dem med."


Testade i Ljud & Bild nr 9 - 2011


Hifi & Musik
  Challenger M-65
  Challenger S-5 EX (v.2)
  D-amp
  Definition DF-5
  Definition DM-5
  Definition DM-5 + SW-10
  Definition DM-6
  Definition SW-10

Ljud & Bild

  Challenger M-65 EX

Bild & Ljud Hemma

  Magic F-6

Tidningen Hemmabio

  Challenger M-65 EX 5.0-paket
  Challenger S-5 EX - 5.0-paket
  Definition DM-6 5.1-paket
  Definition SW-10 EX
  Dynavoice Magic FX-4 EX
  Magic Hemmabio

Digital Life

  Challenger M-65 EX (v.2)
  Magic F-6 EX - 5.1-paket
  Magic F-7 EX
Dynavoice Sweden - Box 27 - 311 21 Falkenberg - Tel. +46 346 59152 - info@dynavoice.se